Vi går mot vår och den underbart värmande solen bli allt intensivare. Samtidigt som vi behöver det terapeutiska solljuset och påfyllning av livsnödvändigt D-vitamin är det många som möter våren med dubbla känslor. Hyperpigmentering, i dagligt tal även kallat solfläckar eller pigmentfläckar, är ett vanligt bekymmer som så här års gör sig påmint – igen. Men vad är dessa hyperpigmenteringar egentligen? Varför bildas de? Och går de att bli av med? ScribLife reder ut begreppen.
Hyperpigmenteringar är den här säsongens vanligaste hudbekymmer, näst intill den extra stora risken nu att bränna sin hud i försommarens starka solstrålar. Men även hyperpigmentering har med solen att göra. Pigmentet som bildar fläckarna är ju faktiskt där för att skydda oss mot solstrålning.
Vad är pigment?
Hudens pigment heter i själva verket melanin. Melaninets primära funktion är att skydda cellernas DNA från skadlig UV-strålning. Melaninet fungerar alltså som hudens egna, naturliga solskydd. När huden attackeras av fria radikaler, vilket sker när den utsätts för solexponering, triggas melaninproduktionen så att pigmentet successivt byggs upp.
De celler som tillverkar pigment heter Melanocyter och finns i huden, ögonen, inneröron, slemhinnor och hårfolliklar. När huden utsätts för solens UV-ljus producerar melanocyterna melanin som transporteras till hudcellerna keratinocyterna vilka fördelar ut det färgade skyddet i huden. Det finns två huvudtyper av melanin: svart-brunt eumelanin och röd-gult pheomelanin. Det är ffa-proportionerna mellan dessa som avgör hudfärgen. Antalet melanocyter är i stort sett samma oavsett etniskt ursprung. Det är främst aktiveringsgraden av melaninsyntesen, nedbrytningshastigheten och spridningen av melaninet till keratinocyterna som ger upphov till färgskillnader.
När hudens eget skydd bildar fläckar
Hyperpigmentering är fläckar som har mörkare färgton, mer pigment, än övriga huden i ansiktet eller på kroppen. Den mörkare färgen uppstår när överflödigt melanin börjar klumpa ihop sig och lagras i huden. Hudtillståndet är vanligt förekommande och kan uppkomma hos alla hudtoner (Fitzpatrick I-VI).
Det finns flera olika orsaker till att melanocyterna fläckvis producerar mer melanin än i övriga huden. Ett exempel på orsak är hudskada. Om huden är skadad eller inflammerad på grund av exempelvis akne, är det melanocyternas uppdrag att vid UV-exponering skapa ett extra gott skydd för hudcellernas DNA i just detta område, genom att producera extra mycket melanin.
En annan orsak till hyperpigmentering kan vara överproduktion av melanin till följd av hormonpåverkan. Exempelvis under en graviditet stimuleras melanocyterna av endogena hormoner vilket får melanocyterna att producera mer melanin.
Till de hyperpigmenteringar som liksom ovan nämnda beror på en ökad produktion och distribution av melanin hör fräknar, melasma, postinflammatorisk pigmentering och naevus spilus.
Hyperpigmenteringar kan också bero på en ökad mängd celler inom ett visst hudområde. Till dessa hör lentigo, naevi, dysplastiskt naevi, mongolian spot och kongenitalt naevi.
De vanligaste typerna av hyperpigmentering är så kallade åldersfläckar/solfläckar, postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH) och melasma:
- Åldersfläckar/solfläckar (Lentigo senilis eller lentigo solaris) orsakas till största delen av UV-strålning från sol eller artificiellt ljus (som solarium) men kan även uppstå till följd av skada eller inflammation i huden eller vara genetiskt betingade. Uppkommer vanligast efter 40 år men kan också komma tidigare.
- Postinflammatorisk hyperpigmentering uppstår till följd av en skada eller inflammation i huden, som efter perioder av dermatit eller akne. Uppkommer vanligtvis i samband med att huden läker efter inflammationen/skadan, om huden under den processen utsätts för solljus.
- Melasma, även kallad kloasma, uppstår på delar av ansikte eller kropp som är mer exponerade för UV-ljus och är betydligt vanligare hos kvinnor vilket tros bero på förändringar i hormonnivåerna, särskilt under graviditet eller i samband med intag av p-piller. Melasma försvinner av sig själv efter att kvinnan har fått sitt barn eller om kvinnans östrogenintag minskas.
Några bakomliggande orsaker:
- Solexponering
- Hormoner
- Ålder
- Genetiska anlag
- Hudskada
- Hudinflammation
- Ärr
- Vissa sjukdomar
- Vissa läkemedel (exempelvis antibiotika och p-piller)
- Viss kosmetika och vissa parfymämnen
Gör solskydd till en vana – av flera skäl
Oavsett du har hyperpigmenteringar eller inte idag, ska du göra det till en god vana att bära solskydd i form av tillräckligt hög spf (sun protecting factor) även till vardags. Problemet med hyperpigmenteringar i huden är sällan något som kommer från en solig dag till en annan utan byggs ofta upp under en längre tid, vissa under flera år. Detsamma gäller för allvarliga hudsjukdomar som uppkommer till följd av att huden exponerats av kraftigare uv-strålning än den har skydd för.
Var uppmärksam på hudförändringar!
Hyperpigmenteringar är oftast enbart ett kosmetiskt bekymmer. De allra flesta pigmentfläckar är alltså helt ofarliga. Men det finns fläckar som är viktiga att vara uppmärksam på. Om du upptäcker en pigmentförändring som uppkommit snabbt eller har börjat ändra form, storlek eller färg eller börjat klia eller blöda, så ska du uppsöka en läkare för att försäkra dig om att hudförändringen inte beror på någon allvarligare hudsjukdom som malignt melanom eller annan form av hudcancer. Antalet fall av hudcancer i Sverige har på bara tio år ökat med 59 procent. Hudcancer är idag den näst vanligaste cancerdiagnosen i landet hos både män och kvinnor. Men det hjälper att hålla koll på sina hudförändringar. Tidig upptäckt av hudcancer ökar chansen till bot.*
Går hyperpigmenteringar att ta bort?
Hyperpigmentering är en av de mest komplicerade hudtillstånden att behandla. Med avancerade produkter och behandlingstekniker går det idag att med goda resultat jämna ut hyperpigmenteringar men det går inte att eliminera dem så att de aldrig mer kommer tillbaka. Gemensamt för de hudvårdsprodukter och metoder som sägs ha en utjämnande effekt på hyperpigmenteringar är att de exfolierar bort döda pigmenterade keratinocyter, hämmar bildandet av melanin och/eller innehåller ämnen som bryter ner melanin.
För att undvika att hyperpigmenteringar återkommer eller blir värre är det mycket viktigt att skydda hudpartiet mycket väl mot solens strålar genom att regelbundet använda hög solskyddsfaktor och/eller skyddande kläder. En hatt med stort brätte är alltså inte bara väldigt snygg utan också väldigt sund.
Några tips på bra produkter för en jämnare hudton
Marknaden är full av produkter som ämnar jämna ut mörka pigmentfläckar. Inom den resultatinriktade hudvården finns en rad riktigt effektiva produkter för hemmabruk. Här följer några av våra resultatinriktade favoriter inom kategorin.
Högteknologiskt från Dr Dennis Gross Skincare
IPL Dark Spot Concentrated Serum + DRx SpectraLite™ FaceWare Pro
Amerikanska hudläkaren och tidigare hudcancerforskaren dr. Dennis Gross forskar ständigt på nya, vetenskapliga metoder för att behandla olika hudproblem. IPL Dark Spot Concentrated Serum är en av hans mest kraftfulla problemlösare inom kategorin hembehandling. Ett kraftfullt serum med kliniskt bevisad förmåga att minska uppkomsten av och minska redan befintliga hyperpigmenteringar genom att bekämpa dem på flera olika sätt. Ännu effektivare blir serumet i kombination med den spektakulära och populära masken med högsta Starwars-känsla, DRx SpectraLite™ FaceWare Pro, som bland flera egenskaper också förmår motverka mörka pigmentfläckar när den är inställd på LED-ljuset ”Amber”.
Ekologiskt från Éminence Organics
Bright Skinc Moisturizer SPF 40 + Bright Skin Cleanser
En kraftfull hudvårdsduo som på flera sätt motverkar mörka pigmentfläckar med växtrikets hjälp är ekologiska professionella hudvårdsmärket Éminence Organics ansiktskräm Bright Skin Moisturizer SPF 40 och tillhörande rengöring, Bright Skin Cleanser. Fräscha produkter som tillsammans jämnar ut hudtonen, minskar mörka pigmentfläckar, motverkar solskador och ålderstecken och samtidigt ger ett riktigt gott UVskydd med höga spf 40.
Av Ingela Hellqvist
*källor: Socialstyrelsen, Cancerfonden
